För att avgöra om en fotovoltaisk likströmskabel åldras krävs en omfattande bedömning av dess isoleringsprestanda, mekaniska styrka och driftsstabilitet, som kombinerar visuell inspektion, elektrisk prestandatestning, miljöfaktoranalys och professionella testmetoder.
1. Visuell inspektion
Observera kabelytan visuellt eller med förstoringsverktyg:
Missfärgning eller försprödning: Normal isolering har en enhetlig färg (t.ex. svart, grå). Gulning, blekning eller förlust av elasticitet tyder på att materialet åldras.
Sprickor eller delaminering: Fokusera på att leta efter sprickor och hölje som flagnar vid kurvor och fogar, särskilt efter långvarig exponering för sol och regn.
Utbuktning eller deformation: Lokal expansion kan bero på intern fukt eller termisk åldring som orsakar volymexpansion.
Mekanisk skada: Kontrollera om det finns fördjupningar, repor eller djurbettmärken. Utsatta ledare ökar risken för kortslutningar.
2. Test av elektrisk prestanda
Isolationsbeständighetstest
Använd en megohmmeter (t.ex. 500V/1000V-intervall) för att mäta isolationsresistansen mellan ledaren och jord.
Isolationsresistansen för nya kablar bör vara större än eller lika med 100 MΩ·km. Om det är under 1 MΩ indikerar det allvarligt åldrande av isoleringen och kräver omedelbart utbyte.
Data bör registreras regelbundet. Om den årliga genomsnittliga minskningen överstiger 20%, indikerar det ett accelererat åldrande.
